Det här är ingen dag som går till historien som en av de bättre. Det enda man kommer att minnas av denna dagen är det fruktansvärda vädret. Ösregn och storm i en salig blandning. Fy för den lede! Nu har det regnat så mycket att vår gård snart flyter bort. Fiskmåsarna har ju redan flyttat in, nu väntar vi bara på ankorna och gässen. Och på att vägen ska översvämmas. This sucks!

Hästarna är inne igen efter att ha varit ute några timmar. Stallet är klart och boxarna är fyllda med fluffig halm. Själv är jag plaskblöt och minst sagt sönderblåst. Jag planerar inte gå ut igen förrän det är dags att ta hand om hästarna ikväll. Nej, fy för detta!

Del Piero är förresten ledsen. Jo, så är det faktiskt. Han saknar sin bästis Gone East. De där två har under en lång tid hängt ihop som lång- och lerhalm och då är det inte lätt att skiljas så där utan vidare. Så, visst saknar Del Piero sin kompis. Inte tal om annat. Gullungen är i vanliga fall ett matvrak, men idag har han inte ätit upp sin mat. Det är inte likt honom. Substitutet Virvel verkar inte passa honom i smaken. Och som ni ser på bilden ovan så lyckades Del Piero lära ut det därade svanstricket innan Gone East drog från Sunnanå…